Yogafilosofi anses av många vara en tidlös och djupgående filosofi, med rötter långt tillbaka i historien. Essensen av yogafilosofin omfattar en holistisk syn på livet och erbjuder vägledning för att uppnå inre frid, självkännedom och andlig utveckling. Kropp, sinne och ande är ett inom yoga och kan inte särskiljas till olika delar.
En av de viktigaste principerna inom yogafilosofin är att allting är sammanlänkat och att allt i universum är en del av en helhet. Det innebär att vi som individer är kopplade till resten av världen och att våra handlingar och tankar har en inverkan på både oss själva och vår omgivning. Denna förståelse uppmuntrar till medkänsla och ansvar gentemot alla levande varelser och naturen.
Yogafilosofin strävar efter att hjälpa oss att förstå vårt sanna jag och vår plats i världen. Genom att utforska och observera våra tankar, känslor och handlingar kan vi bli medvetna om våra egna begränsningar och möjligheter till personlig tillväxt. Den lägger stor vikt av att leva i nuet och att vara närvarande i varje ögonblick.
En central del av yogafilosofin är att nå ett tillstånd av inre frid och balans. Genom att använda olika tekniker som asanas (kroppspositioner), pranayama (andningsövningar) och meditation kan vi lugna sinnet och förena kropp, sinne och själ. Denna enhet kan skapa en känsla av harmoni och välbefinnande som sträcker sig bortom yogamattan och kan komma att påverka flera aspekter av våra liv.
Yogafilosofi
Yogafilosofi är en är en av de sex stora ortodoxa skolorna inom hinduismen. Även om den är mycket äldre än det skrivna ordet så nämns det först i indiska texter i slutet av det första årtusendet. Trots det, har den lyckats influera alla andra skolor inom indisk filosofi.
Den utvecklades av civilisationerna på den indiska subkontinenten och omfattar både ortodoxa (astika) system, nämligen filosofiskolorna Nyaya, Vaisheshika, Samkhya, Yoga, Purva-Mimamsa (eller Mimamsa) och Vedanta, och oortodoxa (nastika) system, såsom buddhism och jainism. Det innehåller även en del frågeställningar och funderingar kring olika filosofiska problem, bland annat världens natur (kosmologi), verklighetens natur (metafysik), logik, kunskapens natur (epistemologi), etik och religionsfilosofi.
Yogafilosofin bygger på dualistitska synsättet inom samkhyafilosofins där universum anses vara uppbyggt av två verkligheter: purusha (medvetande) och prakriti (natur).
Jiva och uppståndelsen till Mukta Jiva
Inom yogafilosofin hänvisar begreppet ”Jiva” till en levande varelse, en individuell själ eller ett medvetande som är bundet till kroppen och den materiella världen. Det är det individuella aspektet av medvetandet som upplever och agerar i världen genom kropp, sinnen och sinne. De är eviga och existerar i ett oändligt antal till skillnad från kroppar de lever i.
Enligt yogafilosofin är jiva en tillfällig manifestation av det eviga medvetandet, purusha, som är transcendent och oberoende av den fysiska kroppen. Jiva är i en tillstånd av bundenhet (samsara) på grund av sin identifikation med kroppen, sinnet och de olika elementen i den materiella världen.
Eftersom de flesta är dock bundna till samsara (återfödelse i den jordiska tillvaron), och har karma som anses vara finfördelade ämnen som ackumuleras på jivan krävs det insikt och självbehärskning innan jiva når ett fulländat tillstånd (mukta-jiva) kan stiga till toppen av universum för att adrig mer återfödas.
Yogafilosofins etik
Yogafilosofin betonar också vikten av etiska principer och att leva i enlighet med dem. Yama och Niyama är de etiska reglerna inom yogafilosofin och Yoga Sutras som omfattar att inte skada andra, att vara sanningsenlig, att inte stjäla, att vara måttfull och att inte ha begär. Genom att följa dessa principer strävar vi efter att skapa en mer fredlig och rättvis värld.
En annan viktig aspekt av yogafilosofin är att förstå att våra kroppar är tempel för vår själ och att vi bör vårda dem genom hälsosamma levnadsvanor och självvård. Det handlar om att äta näringsrik mat, motionera regelbundet och ta hand om våra fysiska och mentala behov.
Den erbjuder vägledning för att leva ett meningsfullt och balanserat liv. Genom att integrera yogafilosofins principer i vårt dagliga liv kan vi enligt den uppnå inre frid, självkännedom och andlig utveckling. Det handlar om att förstå vårt inre, leva i nuet, följa etiska principer och vårda våra kroppar. Den kan hjälpa oss att navigera genom utmaningarna och uppskatta skönheten i tillvaron.
Betydelsefulla personer inom yoga
Det har funnits många kända män och kvinnor genom historien som har bidragit till utvecklingen och spridningen av yogafilosofin. Även om yoga har mestadels varit begränsat till att utövas av män till skillnad från idag, så har det funnits många kvinnor som har bidragit till yogafilosofin genom historien.
På grund av patriarkala system och könsfördomar har deras bidrag tyvärr ofta förbisetts eller marginaliserats i traditionella yogatexter och yogaläror. Under de senaste åren har det dock funnits ett växande erkännande av den viktiga roll som kvinnor har spelat i utvecklingen av yogafilosofi och praxis.
Patanjali anses vara den moderna yogans fader och tros ha levt i Indien under det 2:a århundradet före Kristus. Han är känd för att ha skrivit Yoga Sutras, en samling av 196 aforismer som beskriver yogans åtta grenar.
Yoga Sutras anses vara en av de viktigaste texterna inom yogafilosofin, och de ger ett ramverk för att uppnå andlig frigörelse genom att utöva yoga. Patanjalis läror betonar vikten av självdisciplin, mindfulness och meditation som verktyg för att uppnå inre frid och upplysning. Hans arbete har haft en djupgående inverkan på utvecklingen av yogafilosofi och praxis, och hans läror fortsätter att studeras och praktiseras av yogis runt om i världen.
Swami Vivekananda var en indisk munk och filosof från 1800-talet som spelade en nyckelroll i att introducera Vedanta och yoga till västvärlden. Han är kanske mest känd för sitt tal vid World’s Parliament of Religions i Chicago 1893, som bidrog till att popularisera yoga och Vedanta i USA.
Vivekanandas läror betonade vikten av individens andliga resa och enheten mellan alla religioner. Han uppmuntrade sina anhängare att odla inre styrka och självförtroende genom att utöva yoga och meditation. Vivekanandas arbete bidrog till att överbrygga klyftan mellan österländsk och västerländsk andlighet och har haft en bestående inverkan på utvecklingen av yogafilosofin i väst.
Sri Aurobindo var en indisk filosof, yogi och poet som levde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han är mest känd för sin integrerade yoga, som strävar efter att förena det individuella jaget med det universella medvetandet. Aurobindos läror betonade vikten av andlig utveckling och den transformativa kraften i yoga och meditation.
Aurobindo ansåg att genom att utöva yoga kunde individer nå högre nivåer av medvetande och förverkliga sin sanna potential. Aurobindos arbete har haft en djupgående inverkan på utvecklingen av modern yogafilosofi, särskilt inom området för integrerad yoga.
B.K.S. Iyengar var en indisk yogalärare som anses ha populariserat yogan i västvärlden. Han är känd för sin betoning på exakt inriktning och användning av rekvisita som bolster och blocks, för att hjälpa eleverna att uppnå rätt form. B.K.S.
Iyengars läror betonar vikten av fysisk anpassning och korrekt hållning som ett sätt att uppnå större andlig medvetenhet. Han trodde att genom att utöva yoga kunde individer övervinna fysiska begränsningar och få tillgång till högre nivåer av medvetande. Iyengars arbete har haft en betydande inverkan på utvecklingen av modern yoga, särskilt inom området Hatha yoga.
Paramahansa Yogananda var en indisk guru och yogi som grundade Self-Realization Fellowship i USA. Han är kanske mest känd för sin bok Autobiography of a Yogi, som har översatts till över 30 språk och har bidragit till att popularisera yoga och meditation runt om i världen.
T. Krishnamacharya var en indisk yogalärare som allmänt betraktas som ”den moderna yogans fader”. Han är känd för sin betoning på individualiserad instruktion och för att ha utvecklat den yogastil som kallas Vinyasa. Krishnamacharyas läror betonade vikten av att anpassa yogapraxis till varje elevs individuella behov och förmågor, snarare än att strikt följa en viss stil eller tradition.
Han ansåg att yogapraxis bör skräddarsys efter varje individs specifika behov, med hänsyn till faktorer som ålder, fysisk hälsa och livsstil. Krishnamacharyas arbete har haft en betydande inverkan på utvecklingen av modern yoga, särskilt inom Ashtangayoga, Iyengar och Vinyasayoga.
Nedan kan du se en kort 14 min film om Krishnamacharya:
Paramahansa Yogananda var en indisk guru och yogi som grundade Self-Realization Fellowship i USA. Han är kanske mest känd för sin bok Autobiography of a Yogi, som har översatts till över 30 språk och har bidragit till att popularisera yoga och meditation runt om i världen.
Yoganandas läror betonade vikten av meditation och självförverkligande som ett sätt att uppnå inre frid och andlig tillfredsställelse. Han trodde att genom att utöva yoga och meditation kunde individer få tillgång till högre medvetandetillstånd och inse sin sanna natur som andliga varelser. Yoganandas arbete har haft en betydande inverkan på utvecklingen av modern yogautövning, särskilt inom meditationsområdet.
Från Patanjalis Yoga Sutras till Krishnamacharyas betoning på individuell undervisning har dessa tänkare bidragit till att forma det sätt på vilket vi förstår och utövar yoga idag. Deras läror betonar vikten av mindfulness, självdisciplin och andlig utveckling som ett sätt att uppnå inre frid och upplysning.
Deras arbete fortsätter att studeras och praktiseras av yogis runt om i världen, och deras arv har bidragit till att göra yoga till ett verkligt globalt fenomen. Oavsett om du är en erfaren yogi eller precis har börjat din yogaresa, kan dessa stora tänkares läror vara en värdefull källa till inspiration och vägledning när du utforskar yogans transformativa kraft.
Kvinnor inom yogafilosofin
En av framstående kvinnor i yogafilosofins historia var Mirabai, ett indiskt helgon och poet från 1500-talet. Hon var en hängiven anhängare av Krishna och skrev många dikter där hon uttryckte sin hängivenhet till det gudomliga. Hennes skrifter anses vara en viktig del av yogans bhakti-tradition, som betonar hängivenhet till en viss gudom som ett sätt att uppnå andlig förening.
En annan inflytelserik kvinna inom yogafilosofin är Swami Sivananda Saraswati, en indisk guru och grundare av Divine Life Society. Swami Sivananda var en produktiv författare och lärare, och hennes läror betonade vikten av självförverkligande, meditation och karma yoga. Hon ansåg att yoga borde vara tillgängligt för alla, oavsett kön, kast eller social status, och hon uppmuntrade sina elever att odla en anda av tjänstvillighet och osjälviskhet.
På senare tid har många kvinnor bidragit till utvecklingen av den moderna yogans filosofi och praktik. Till exempel har Sharon Gannon och David Life, grundarna av Jivamukti Yoga, införlivat element av aktivism och social rättvisa i sin yogapraktik och betonat vikten av medkänsla och icke-våld i alla aspekter av livet. Elena Brower, en framstående yogalärare och författare, har skrivit mycket om fördelarna med yoga för emotionell läkning och stressreducering, och har utvecklat sin egen unika yogastil som innehåller element av Vinyasa och Kundalini.
Andra anmärkningsvärda kvinnor inom yogafilosofin inkluderar Judith Hanson Lasater, som har skrivit mycket om de terapeutiska fördelarna med yoga, och Donna Farhi, som har betonat vikten av mindfulness och kroppslig medvetenhet i yogautövandet. Dessa kvinnor, och många andra som dem, har gjort betydande bidrag till utvecklingen av yogafilosofi och praxis, och deras arbete fortsätter att inspirera och vägleda yogis runt om i världen.
Symbol inom yogafilosofin
När man beskriver yogafilosofin finns det flera symboler som ofta förknippas med utövandet. Här är några exempel:
Lotusblomman
Lotusblomman är en kraftfull symbol inom yogafilosofin. Den representerar den enskilda själens resa från mörker till ljus, och är en påminnelse om att även i de mörkaste vattnen kan man fortfarande hitta vägen till upplysning. Lotusen symboliserar också renhet, skönhet och andlig tillväxt.
Trädets ställning
Trädställningen, eller Vrksasana, är en vanlig yogaställning som representerar styrka, balans och stabilitet. I yogafilosofin är trädet också en symbol för sammankopplingen av alla levande varelser, med sina rötter som når djupt ner i jorden och dess grenar som sträcker sig upp mot himlen.
Om-symbolen
Om-symbolen är ett heligt ljud och mantra inom yogafilosofin. Den representerar den ultimata verkligheten och sammankopplingen av alla saker i universum. Ljudet av Om sägs vara ljudet av själva skapelsen, och att sjunga Om tros hjälpa till att lugna sinnet och skapa en känsla av inre frid.
Mandala
Mandalan är ett geometriskt mönster som ofta används vid meditation och yoga. Det representerar universum och hur allting i det hänger samman. Mandalas används ofta som ett verktyg för andlig tillväxt och självupptäckt, och kan vara en kraftfull symbol för resan mot upplysning.
Solhälsningen
Solhälsningen, eller Surya Namaskar, är en vanlig yogaövning som omfattar en serie ställningar som utförs i en flödande sekvens. Den utförs ofta vid soluppgången som ett sätt att hälsa den nya dagen välkommen och hedra solens energi. Solhälsningen är en symbol för livets cykliska natur och vikten av att hedra naturens rytmer.
Detta är bara några exempel på symboler som ofta förknippas med yogafilosofi. Andra symboler är chakrasystemet, yin-yang-symbolen eller olika djurpositioner som den nedåtgående hunden eller kobraställningen. När man skildrar yogafilosofi är det viktigt att komma ihåg att dessa bilder inte bara är dekorativa, utan att de är kraftfulla symboler som har en djup innebörd för dem som utövar yoga.
Gudar inom yogafilosofin
Shiva
Shiva är en av de viktigaste gudarna inom yogafilosofin. Han avbildas ofta som yogans herre och förknippas med utövandet av meditation, självförverkligande och befrielse. Shiva är också känd som förstöraren och ses som en symbol för transformation och cyklerna av födelse och död.
Krishna
Krishna är en annan viktig gud inom yogafilosofin och förknippas ofta med yogans bhakti-tradition. Krishna tros vara en manifestation av det gudomliga och förknippas med kärlek, hängivenhet och överlåtelse. Han avbildas ofta när han spelar en flöjt, som sägs representera ljudet av skapelse.
Hanuman
Hanuman är en populär gud inom yogafilosofin och förknippas med utövandet av bhakti yoga. Han avbildas som en apgud och är känd för sin styrka, hängivenhet och tjänstvillighet. Hanuman ses ofta som en symbol för kraften i hängivenhet och förmågan att övervinna hinder på den andliga vägen.
Ganesha
Ganesha är en älskad gud inom yogafilosofin och tillkallas ofta i början av en yogapraktik eller meditation för att undanröja hinder och ge välsignelser. Han avbildas som en gud med elefanthuvud och förknippas med visdom, intelligens och kreativitet.
Saraswati
Saraswati är en gudinna för visdom, lärande och konst, och förknippas ofta med utövandet av Jnana yoga. Hon avbildas när hon spelar en veena, ett musikinstrument som sägs representera universums ljud. Saraswati uppmanas ofta att hjälpa till med inlärning, kreativitet och strävan efter kunskap.
Detta är bara några exempel på gudar som är särskilt kopplade till yogafilosofin. Det finns många andra gudar och andliga figurer som spelar en roll i yogafilosofin och yogapraktiken, beroende på vilken tradition eller linje det gäller. Användningen av dessa gudar och symboler kan vara ett kraftfullt verktyg för att fördjupa sin andliga praktik och koppling till det gudomliga.
Boktips:
Det finns otaliga böcker inom yogafilosofin för den som vill dyka in i yogans värld på djupet. Vi kan varmt rekommendera Hatha Yoga Pradipika av Swami Muktibodhananda. Boken finns att läsa gratis på Internet Archive: Hatha Yoga Pradipika. Vi föreslår dock att ni köper en fysisk kopia då boken innehåller 710 sidor.
- Adlibris: Hatha Yoga Pradipika
- Amazon: Hatha Yoga Pradipika